I helgen var jag ute på landet för att ta hand om familjens vovve. Så jag passade på att plugga ostört varvat med promenader och trädgårdsröj. Det var en perfekt helg. 
Som vanligt samlar jag på mig koppar överallt. Både te och kaffe. Te har ökat markant om dagarna för att sluta med kaffet. 
 
Att sluta med kaffet går inte så bra. Det är så gott. Men det går ju inte ihop med inre stress och sömnproblem. Jag försöker eliminera allt som ökar kortisolet men jag är fortfarande inne i stresshjulet. Jag slutade springa i mars och började styrketräna tungt, åt ännu mindre av inflammatorisk mat, jag drog ned på kaffet och började äta magnesium för att sova bättre. Gick bra i somras men så smög sig kaffet in igen och sömnproblemen ökade på i takt med att skolan började. Nu sover jag vissa nätter väldigt bra, medan andra inte fungerar. Det håller inte. Kosten är också förändrad vilket dock går oerhört bra och gynnar mig. Alltid nåt. 
Men jag är trött på stress-effekten. Svullnad i kroppen, IBS-mage, utslag, pulspåslag osv. 
 
Nu springer jag lite igen men inte lika nedbrytande som innan. Inga morgonlöp innan frukost och inte långa pass som stressar kroppen. Som i helgen tex joggade jag med vovven för att träna upp hennes kondition och trötta ut henne. Gick faktiskt ganska bra. Bra farthållare och roligt med lite sällskap att fokusera på. På så sätt vill jag få in joggingen igen, som en rolig grej då o då och få springa av mig, gärna i skogsmiljö.
Fortfarande fokus dock på tung styrketräning och det är väldigt roligt! Har haft en period med bara marklyft och knäböj, samt axlar. Lite handstans emellanåt såklart. Det jag tycker är roligast och bygger upp kroppen som jag vill. Älskar känslan av att kunna ta i med kroppen och känna mig stark.
 
Det är lite krig med hjärnan i och med att kroppen skiftar sådant i form och storlek. Det är lätt att vilja gå tillbaka till mer destruktiva metoder för att "komma tillbaka" till där man var förr, tex cirkustiden. Men det var ju inte sunt. Jag vet ju det. Det är inte bra att ha gamla idealbilder kvar i huvudet. 
frusen Maria i ett hus med 16 grader. var inte beredd på morgonens minusgrader.
 
Försöker ta en del i taget för att eliminera stresspåslaget - minska kaffe (1 kopp istället för 2-3, är en början), meditera (går upp och ned), träna tungt (går bättre), sova ordentligt (svårt att styra men periodvis går det bättre), vila från plugget (går inte jättebra men jag har oftast söndagarna nästan helt fria). 
Dags att köpa koffeinfritt kaffe igen för att göra en smidigare övergång till att sluta, eller iaf endast dricka kaffe vid undantag. Koffeinfritt är inte fritt från koffein, det är bara lite mindre så det är inte optimalt men kan fungera som substitut. 
Minimera inre stress är ett evigt pågående arbete och det är lätt att stressa upp sig över stressen vilket såklart inte hjälper. Att jobba med sig själv är på samma gång frustrerande som det är motiverande. Mycket kan man göra själv och att ha långvariga projekt är intressant och roligt.
 
På tal om skola så är det dags att ta sig iväg till bussen snart och till seminarie. 
Onsdagskväll till fredagsmorgon var jag hemma på landet hos föräldrarna. Tänkte passa på innan skolan börjar och se det som lite semester. Ledig från dator och skärmar. Jag tror jag lyckades ganska bra. Hela onsdagskvällen och hela torsdagen satt jag ute. Läste, sov, skrev, löste korsord, eller bara liggandes på altanen och spanade på fåglarna. Det var svalare inomhus pga fläkt men jag ville inte missa dagen. Promenerade lite smått så som man lättare kan göra därute. Bara in för att laga mat och sen ut igen med tallriken. Inte missa något. På onsdagskvällen satt mamma och jag ute några timmar till klockan 22. Bara satt och pratade om allt. Hypnoanalysen, meditation, stress, sömn och lite skola. Det var 25 grader ute - vem vill gå in då liksom? 
kl 21.18
 
Att sitta ute hela dagen var även ett måste för mig. Jag är alldeles för ljudkänslig för att vara under samma tak som tre andra vuxna, en busig hund och en väsnande fläkt. Det blir för mycket. Så jag drar mig undan en del. Men det är okej på hemmaplan. Mamma förstår som tur är. Jag är mer därute för att slappna av än att umgås hela tiden. Särskilt om man sover där två nätter. Sociala kvoten blir fylld direkt.
 
Något mer jag gjorde på torsdagsmorgon var att ta en joggingtur. Jag har ju pausat löpningen sen ungefär mars och satsat på styrketräning, för att ta bort kortisolhöjande aktiviteter. Då jag medvetet har dragit ner på det så är jag okej med att det är jobbigt. Men i och med att jag tränar mer styrka och ben så orkar musklerna när konditionen tryter lite. Jag har dessutom kört en del cykel på gymmet så helt pulslöst är inte träningen. Men hur som helst njöt jag lika mycket ändå! Kl 8 efter att det hade regnat och åskat under natten så var skogen magisk. Ångan som stiger, dofterna efter regnet, den lugna stämningen i skogen. Inga lurar i öronen behövs. Detta är också meditation för mig. Det är energi och vardagslycka. 
 
 
Efter dusch och frukost skrev jag ner tankar i min bullet journal, löste korsord och läste bok tills mamma kom hem från simningen och vi tog kaffe tillsammans. Sen satt/låg jag där exakt hela dagen, förutom små promenader till och från. 
 
 
Så idag då. Vaknade, precis som igår, halv sex. Igår efter en natt av avbruten sömn och sömnsvårigheter, samt åskoväder under natten. Idag vaknade jag igen av åska och blixtrar. Lika bra att gå upp då hela familjen hade gett upp på sömnen. Sen är det oroligt med blixtrarna ute till skogs, omgivna av träd, så det blir till att hålla koll. Men mamma och jag skulle ändå in till city och Friskis & Svettis så det var bara att piggna till. Mamma skulle in till gympapass och jag passade på att ta mitt gympass samtidigt. Sen slöt vi upp efteråt för bastu. 
 
Nu väntar jag in Tomas som kommer hem från jobbet vid 15 och så får vi se om vi masar oss ner till Augustifesten i stan. Om inte annat har jag haft en fin start på denna fredag! Nu är det bara sambon som saknas <3
Februari inleddes med ett långpass. Det är lite så vardagarna ser ut nu - läsa och plugga varvat med träning. Inte så jättemycket intressant att dokumentera. 
 
Imorse började jag med att läsa mellan 9-11 och sen gav jag mig ut tillsammans med Tomas ut i skogen med siktet inställt på långpass, för min del. Vi påbörjade 9.7-slingan för att den är väldigt mysig att springa. Jag försöker vänja Tomas vid långpass-tempo så vi drog ner ordentligt på farten. Jag hade även väldigt märkbar träningsvärk i benen så det var illa tvunget. Även om Tomas fick småpanik av det långsamma tempot..:P
Längre rundor får man helt enkelt se som meditativa, utan stress. 
Vi skiljdes sen åt efter cirka 6.3 km där Tomas sprang hem och jag fortsatte.

 
 
Fram till 8.5 km sprang jag till skogs men hade siktet på att springa vidare ut. Jag vill inte springa ensam i skogen längre, här i stan. Tyvärr. 
Benen kom igång och med ett långsamt tempo blir jag som en liten maskin till slut. Benen bara rullar på. Lägger märke till lite trötthet och träningsvärk men det påverkar inte eller saktar ned. Det bara rullar. 
Dessutom gick vädret från soligt och vindstilla i början med Tomas, till att börja snöa ymmigt i slutet. Men temperaturen var perfekt! Det är ganska härligt att vara ute vid väderomslag.
När jag kom hemåt mot huset såg jag att klockan stod på 12.6 km och ojämt  kan det ju inte bli så jag tog ett litet extra varv kring hyreshusen. 
Blev ju relativt jämt till slut :) Jag börjar sakteligen komma tillbaka till mina längre rundor. Men jag håller koll så jag inte svävar iväg för snabbt och sliter på mitt knä igen. Två 9-rundor och två 10-rundor samt denna till räkning. Bra stadigt ökning.
 
Tiden blev också viktig idag. I och med att vi började i skogen så tog det längre tid såklart för de första 8 km. Trail tar tid. Så idag blev det också en tidsspärr sprängd genom att kroppen var igång 1.5 timme. Antal km är inte alltid det som räknas utan att kroppen får vara i rörelse under en viss tid. Så idag blev det lite både och!
 
kvällspyjamas på
 
Resterande dag har jag varit ensam hemma. Har läst mer, stretchat däremellan pga urusel hållning när jag hänger över böckerna. Har redan problem med axlarna och det blir inte bättre med sluttande hållning. Så till och från ligger jag på golvet och rullar på foam-rollern och gör enkla yoga-övningar. Mot kvällen sen gjorde jag ett mer ordentligt yogapass. Även benböjarna och höfterna värker varje dag så jag försöker verkligen rätta till det. Det håller mig ofta vaken om nätterna. 
 
Så överlag - bra dag! Fick dessutom inställd lektion imorgon så även fredagen blir hemmaplan med böcker. Skönt det med :)