Med inspiration från detta inlägg ("Start - Stop - Continue") har jag funderat en del på mina nyårsförhoppningar. En del är för personliga men vissa kan jag dela med mig av.
 
Jag har alltid haft någon form av nyårslöften men syftet har inte varit några stora förändringar. Utan istället har jag fokuserat på sådant som jag naturligt vill förändra eller utveckla, bara det att det råkar vara passande att reflektera kring det vid nyår, och kring augusti, och då har det varit lättare att lämna saker bakom sig och gå framåt. Sen brukar ju augusti och januari vara månader där något startar på nytt (termin eller efter semester kanske) vilket gör det naturligt att samla ny kraft. 
Mina punkter är många men desto större chans att iaf NÅGON punkt blir av :)
 
START (nya vanor eller saker jag vill göra överlag):
- tågresa med Tomas
- cykla en bit av Göta Kanal
- hälsa på morfar i nya lägenheten 
- pröva måla med akryl. vi har två uppsättningar av färg och dukar här hemma som ingen av oss ens vågar börja med.
- få ordning på ekonomin långsiktigt. fonder etc.
- springa kolmårdsrundan i  juli! helst 21 km.
- våga gå utanför den bekväma boxen gällande aktiviteter, jobb, träning, nya människor.
- läsa skönlitterära böcker. har förvisso gjort det kontinuerligt varje vecka under utbildningen men nu vill jag läsa av eget val.
- göra minst 3 skrivövningar hemma.
- bli bättre på att höra av mig till vänner, eller dem jag vill träffa mer, utan att överanalysera.
 
STOP (vanor att sluta med)
- lägga tid på energitjuvar
- överanalysera och nedvärdera mitt eget värde.
- värdera mig själv utefter mina prestationer.
 
CONTINUE (sådant jag bör fortsätta med under 2019)
- weekend med mamma
- träna mera med Tomas. roligt att ha intressen ihop och umgås samtidigt.
- träna överlag men det behöver jag inte sätta under nyårslöften egentligen.
- den form av kost jag prövat, utvecklat och trivts med under 2018. skriver inte mer om det eftersom många gärna lägger sig i eller blir provocerade. har dock aldrig känt mig så lugn, tillfredställd och säker med maten som nu. bioidentisk, baserad på ren biokemi. 
- terapin såklart. skulle självfallet vara trevligt att kunna ha terapin under "STOP" men jag tror inte det kommer ske detta år.
- umgås med vänner jag känner mig trygg med. 
- övningar från terapeuten.
- organisera tid kring studier, fritid, egentid, sömn. blev bättre under hösten då jag började ta helg och fick återladda någorlunda. 
- kanske fortsätta bloggen. jag har journaler och anteckningsböcker som fyller bloggens funktion. det har varit tryggare att hålla saker utanför läsare men får se vad jag känner framöver.
 
 
Vad jag har gjort senaste två månaderna? Well. Skrivit, läst, redigerat. När jag inte jobbat på uppsatsen har fokuset varit på att vara ifrån datorn, umgås med sambon, vara ute i skogen.
Sammanfattat i en bildbomb:
 
 
Den sista delkursen den hösten (som gick utöver kandidatuppsaten) var i Skrivandets konst III. Analysera essäer samt skriva en essä som hemtenta. Riktigt rolig och det gick bra det med. Hittade en genre som passade mig bra och som jag förhoppningsvis kan utveckla i framtiden.
 
 
Sen har det bara handlar om uppsatsen och analysen. Men det har gått bra. Det är svårt att förklara. Det känns bättre än i våras eftersom man nu har gjort det en gång innan. Det var bara flera sidor än sist. Jag försökte se det som en stor hemtenta och ta en bit i taget. Mitt problem är aldrig att fylla ut sidorna (tvärtom. hade lätt fyllt ut 10 sidor till, till en 50-sidouppsats istället) utan självförtroendet som vanligt. 
På ett sätt har kandidatuppsatsen varit lättare att skriva än B-uppsatsen i våras eftersom det då var nytt. Jag hade också roligt med själva analysdelen eftersom jag visste vad jag skulle få ned osv. Det var inte innehållet som var problemet.
Men ja. Lågt självförtroende, ångest, sömnproblem och hjärtklappning dygnet runt sen augusti (vilket blir stressande i sig) är svårt att styra och arbeta bort.
 
 
Sen har andra problem än prestationsångest osv (skolrelaterade saker) kommit tillbaka som en käftsmäll. Så en del nätter har jag suttit uppe med ett försök att distrahera tankar och få ned pulsen och få bort tankar. Skärmar är ju inte optimalt för att bli trött men det blir så ibland.
 
 
Men jag har också sprungit omkring i skogen! Trail som vanligt. Rakt ut bara. Ingen plan, inga färdiga slingor. 
 
 
 
Min uppsats var i stort varit klar en vecka innan inlämning så jag har tagit det ganska lugnt om dagarna i förtid. Men man kan inte heelt slappna av förrän man har skickat in den och blivit av med den.
 
Så den 11/12 mailade jag min examinator min uppsats. Och fick godkänt för framläggning. 
 
pust 
 
Som minibreak åkte jag och sambon till landet igår för en natt.
 
Fram till den 10 januari är det full fokus på avslappning, minimera stress, försöka sova, springa i skogen och träna. Bara vara. Läsa böcker på eget bevåg.
 
Imorgon ska jag även på hypnoanalys. Första sen i somras. Jag tog en paus för att jag inte klarade av att parera terapi med skolan, så terapin fick backa för förmån åt studierna eftersom energin bara höll för en sak. Men skiten kom ifatt så förra veckan mailade jag Christine efter ännu en jobbig kväll och bokade tid. Så stolt över det eftersom det kommer bli sjukt jäkla jobbigt igen. Men jag ger ju inte upp.
 
psykisk ohälsa,
I helgen var jag ute på landet för att ta hand om familjens vovve. Så jag passade på att plugga ostört varvat med promenader och trädgårdsröj. Det var en perfekt helg. 
Som vanligt samlar jag på mig koppar överallt. Både te och kaffe. Te har ökat markant om dagarna för att sluta med kaffet. 
 
Att sluta med kaffet går inte så bra. Det är så gott. Men det går ju inte ihop med inre stress och sömnproblem. Jag försöker eliminera allt som ökar kortisolet men jag är fortfarande inne i stresshjulet. Jag slutade springa i mars och började styrketräna tungt, åt ännu mindre av inflammatorisk mat, jag drog ned på kaffet och började äta magnesium för att sova bättre. Gick bra i somras men så smög sig kaffet in igen och sömnproblemen ökade på i takt med att skolan började. Nu sover jag vissa nätter väldigt bra, medan andra inte fungerar. Det håller inte. Kosten är också förändrad vilket dock går oerhört bra och gynnar mig. Alltid nåt. 
Men jag är trött på stress-effekten. Svullnad i kroppen, IBS-mage, utslag, pulspåslag osv. 
 
Nu springer jag lite igen men inte lika nedbrytande som innan. Inga morgonlöp innan frukost och inte långa pass som stressar kroppen. Som i helgen tex joggade jag med vovven för att träna upp hennes kondition och trötta ut henne. Gick faktiskt ganska bra. Bra farthållare och roligt med lite sällskap att fokusera på. På så sätt vill jag få in joggingen igen, som en rolig grej då o då och få springa av mig, gärna i skogsmiljö.
Fortfarande fokus dock på tung styrketräning och det är väldigt roligt! Har haft en period med bara marklyft och knäböj, samt axlar. Lite handstans emellanåt såklart. Det jag tycker är roligast och bygger upp kroppen som jag vill. Älskar känslan av att kunna ta i med kroppen och känna mig stark.
 
Det är lite krig med hjärnan i och med att kroppen skiftar sådant i form och storlek. Det är lätt att vilja gå tillbaka till mer destruktiva metoder för att "komma tillbaka" till där man var förr, tex cirkustiden. Men det var ju inte sunt. Jag vet ju det. Det är inte bra att ha gamla idealbilder kvar i huvudet. 
frusen Maria i ett hus med 16 grader. var inte beredd på morgonens minusgrader.
 
Försöker ta en del i taget för att eliminera stresspåslaget - minska kaffe (1 kopp istället för 2-3, är en början), meditera (går upp och ned), träna tungt (går bättre), sova ordentligt (svårt att styra men periodvis går det bättre), vila från plugget (går inte jättebra men jag har oftast söndagarna nästan helt fria). 
Dags att köpa koffeinfritt kaffe igen för att göra en smidigare övergång till att sluta, eller iaf endast dricka kaffe vid undantag. Koffeinfritt är inte fritt från koffein, det är bara lite mindre så det är inte optimalt men kan fungera som substitut. 
Minimera inre stress är ett evigt pågående arbete och det är lätt att stressa upp sig över stressen vilket såklart inte hjälper. Att jobba med sig själv är på samma gång frustrerande som det är motiverande. Mycket kan man göra själv och att ha långvariga projekt är intressant och roligt.
 
På tal om skola så är det dags att ta sig iväg till bussen snart och till seminarie.