Jag har hittat något som passar min kärlek/obsession med listor, planering, struktur etc. Bullet journal! Så sen på den bollen men jag har alltid fått smått panik över att se andras journaler som, såklart, är väldigt fint gjorda. Men jag bestämde mig för att hålla det simpelt och ge mig själv en chans. Som en utmaning. Jag avskyr att vara nybörjare och känner mig genast nedsänkt om jag inte fattar något direkt eller om det inte blir bra på första försöket. Så jag intalade mig själv att hålla det enkelt, med lite fula bokstäver, utsmetad bläck och att var okej med det.
 
Så i fredags köpte jag ett olinjerat anteckningsblock och lördagsmorgonen gick åt att kolla en rad videos på youtube samt Pinterest såklart. En så bra källa till kreativ inspiration. Sen började jag med sidorna för nästa vecka, när maj börjar. Tänker att jag vill göra en rutin varje söndag att planera kommande vecka samt summera veckan som varit. Så det blir ju en blandning av kalender, planeringslista och dagbok. 
 
klyschigt men jaja
 
Min motivation och syfte ( <--uppsatsskadad uppenbarligen) med detta är att få ner tankar på papper. Se över veckorna och dagarna. Få det tydligt på pränt alla de där positiva sakerna som händer men som man glömmer bort pga ångest eller studier. Jag gillar ju även det kreativa. Jag har ju inga skrivprojekt längre, målar eller ritar inte heller. Så här får jag utlopp för det. Jag gillar även kontrollen och att kunna se över ens olika delar.
 
japp inget fancy och färgkordinerat :) veckoplanering, mål för månaden, inköp, träning osv.
 
Det går dessutom att tracka/följa journal på allt, vilket gör det roligare och drivande.
T.ex. en menskalender som jag gjorde igår. Detta för att se över ett mönster då jag har en oregelbunden cykel som ändå är regelbunden (?). Ska även föra in andra saker, som ägglossningen jag känner av väldigt väl. Det är roligt att känna sin kropp även om det blir lite väl kännbart ibland.. Men tänker att jag kanske får fram ett schema efter ett år.
 
På den vänstra sidan trackar jag veckans sömn, humör, bra händelser, meditation. Den högra är spontana (privata) anteckningar.
 
Lite skämmigt att visa upp så dåligt tecknade figurer och icke-symmetriska kolummer. Men så länge jag har roligt! Väldigt meditativt måste jag säga. Det är även en övning i att inte göra allt perfekt och inte heller bli besviken över att inte uppfylla målen och planeringen.
Mitt senaste inlägg handlade om pepp. Jag är inte så pepp nu för tiden. Peppen har verkligen försvunnit. Jag hoppas det är temporärt för jag behöver motivationen tillbaka för studierna.
 
Förmodligen, eller helt säkert, beror det bara på att det är stressigt, att jag har hållit på med detta väldigt länge nu och är UTLED på min text (uppsatsen). Men det är bara cirka 2.5 vecka kvar till preliminära inlämningen(!).
 Uppsatsen har jag jobbat på sen cirka januari/februari, parallellt med våra andra kurser. Det har fluxat i motivationen såklart, och självförtroendet, men det har ändå rullat på bra. Nu däremot har det verkligen dippat. Jag är så trött på det dåliga självförtroendet och hur mycket man kan gå ner sig på sånt här. Det är himla svårt att särskilja på värderingen av skolarbetet och ens personlighet.
 
Det här inlägget har påbörjats många gånger och jag har suttit till och från under morgonen. Jag har ju inte så mkt att skriva om och om jag skriver så är det på en tenta eller uppsatsen. Liksom blivit en smula trött på skrivandet. Överlag har jag ställt livet på paus tills terminen är slut i juni men liksom det funkar ju inte heller? Man ska ju kunna leva däremellan också. Men jag gör så. Sätter av allt. Går på autopilot med en enda sak i fokus - skola. Har inte haft regelrätt helg på länge och vi har ingen skillnad på vardagar och helg här hemma. Båda är lika stressade och har bara skola i huvudet.
 
Sitter med en hemtenta nu, till en kurs jag inte var direkt intresserad av. Vilket i sig gör det svårt att skriva. Den är i essäform som borde passa mig bra men som jag av någon anledning ändå har svårt för. Det är svårt att balansera det personliga med faktan, så att det ena inte överhänger det andra. Är dessutom så himla inne i uppsatsskrivandet där allt man skriver ska ha belägg och byggas upp. Tentan ska in senast på torsdag nästa vecka 23.30 så jag har några dagar på mig. Men vill egentligen bara bli klar så jag kan återgå med full fokus på uppsatsen. 
 
Jag har avsnitt som behöver förändras och förbättras i uppsatsen samt, såklart, fortsätta med analysen. Tänk att till slut få skicka in den och gå vidare? Känns overkligt. Och då är det bara en B-uppsats. Kan erkänna att det känns lite larvigt att vara stressad över mitt skrivande när Tomas samtidigt sitter med sin D-uppsats till sin master. Men kan inte jämföra heller. Allt är ju nytt för mig. 
 
Det var väl det. 
Ja just det, imorgon ska jag pröva ännu en gång med terapi. Fast nu har jag vänt mig bort från den värdelösa vården och tagit det privat. Dessutom med en mindre accepterad metod - hypnoanalys. Kanske att jag återkommer om några veckor/ett par månader med uppdatering om det. Jag var på konsultation förra veckan och kände att det här bör passa mig bättre än vårdens icke individ-anpassad KBT-inspirerade vård, som dem verkar anse ska passa alla men som inte gör det. 
Jag ser faktiskt fram mot imorgon till den första träffen.
psykisk ohälsa, söndagsreflektion,
- inte bryta ihop över B-uppsatsen. Just nu känns det bra! Det gjorde det inte förra veckan. Men veckan innan det kändes det bra. Ja, det skiftar.
   Det går bra för att det är roligt, intressant, jag har funnit en teori som jag älskar att fördjupa mig i - receptionsteorin av Hans Robert Jauss- och ett otroligt roligt område att gräva i - receptionshistoria dvs en boks historicitet dvs bokhistoria. Det känns dåligt när tankarna om otillräcklighet faller över mig. Idag funderade jag över att det går för lätt. Jag borde ha missat något då. Jag menar man fasar för denna uppsats från att man börjar plugga och så är jag här och det känns bra. För lätt. Som att jag lurar mig själv.
    Jag har legat cirka två-tre veckor i förväg i uppsatskursens tidsplan vilket ger mig tid att reflektera, läsa väldigt mycket och kommer ge mig mer tid till analysen för ordentlig argumentation (förhoppningsvis). Men det ger också mer till att överanalysera och hitta fel som kanske inte finns. Men huvudsaken är att det är roligt!
 
 
- att våren går snabbt men inte för snabbt. Jag älskar våren. Sommaren är okej men våren inger mer pirr i kroppen. Dofter, större uppskattning av sol, färg och blomstring. Pollen är ju inget roligt förstås, vilket jag lider ganska mycket av från tidig vår till sen höst. Men när allt blir grönt och spricker upp - underbart! Mm vitsippor i skogen t.ex.
 
- besked från en stipendie-ansökan. I december skickade jag en ansökan om att få komma som stipendiat till Ellen Keys hus Strand. Jag var där i höstas på studiebesök och jag blev bara...kär. I huset. I omgivningarna. I känslan som fanns i huset Strand. Ett lugn och en känsla av att jag bara trivdes och passade där. Sen fick jag veta att man kunde ansöka om stipendie  att få komma dit under två veckor. Det är väldigt många som ansöker så jag har inga större förhoppningar men jag väntar spänt på besked mars/april. Kort ursaxat från hemsidan:
 
"Ellen Keys avsikt med Strand var att skapa ett hem på ”riktiga landet” dit i första hand storstadskvinnor skulle kunna komma och bo i några veckor under sommaren. Denna verksamhet fortsätter än idag och Strand tar idag emot gäster i fem tvåveckorsperioder från maj till september.

Ur ”Något om vila och om ett vilohem” (av Ellen Key i Julfacklan 1912)

”[…]Redan nu har jag i någon mån börjat bruka Strand till sitt framtida ändamål och, sedan det blivit helt i ordning, hoppas jag var sommar få ned någon eller några av ”Tolfternas” vilobehövande arbeterskor. Efter min död skall vilohemmet vara öppet under denna bygds vackraste tid: d.v.s. från halva april till halva oktober, Under hoppet att de fyra, som åt gången kommer att mottagas, kunde erhålla omkring fyra veckors ledighet vardera, bleve det sålunda under varje halvår tjugofyra arbetande kvinnor, som här finge vila, utan någon annan kostnad än vad fritiden från arbetet kan medföra och utan andra villkor än att de äger den kultur, som kräves för att fullt värdera och vårda vad Strand bjuder. Som jag alltjämt orkar arbeta och för min personliga del förbrukar det minsta möjliga av min arbetsinkomst, hoppas jag att - efter min död - kunna trygga Strands tillvaro i den ovan antydda formen.[...]"

 
 
 
OM jag får komma dit har jag bestämt mig för ett skrivprojekt. Ett skrivprojekt som är otroligt personligt och obehagligt men tänker att det kommer vara rätt plats för det. Så på ett sätt hoppas jag inte på att komma dit samtidigt som jag inte kan tänka mig att INTE få möjligheten. Så - håll tummarna.