I helgen var jag ute på landet för att ta hand om familjens vovve. Så jag passade på att plugga ostört varvat med promenader och trädgårdsröj. Det var en perfekt helg. 
Som vanligt samlar jag på mig koppar överallt. Både te och kaffe. Te har ökat markant om dagarna för att sluta med kaffet. 
 
Att sluta med kaffet går inte så bra. Det är så gott. Men det går ju inte ihop med inre stress och sömnproblem. Jag försöker eliminera allt som ökar kortisolet men jag är fortfarande inne i stresshjulet. Jag slutade springa i mars och började styrketräna tungt, åt ännu mindre av inflammatorisk mat, jag drog ned på kaffet och började äta magnesium för att sova bättre. Gick bra i somras men så smög sig kaffet in igen och sömnproblemen ökade på i takt med att skolan började. Nu sover jag vissa nätter väldigt bra, medan andra inte fungerar. Det håller inte. Kosten är också förändrad vilket dock går oerhört bra och gynnar mig. Alltid nåt. 
Men jag är trött på stress-effekten. Svullnad i kroppen, IBS-mage, utslag, pulspåslag osv. 
 
Nu springer jag lite igen men inte lika nedbrytande som innan. Inga morgonlöp innan frukost och inte långa pass som stressar kroppen. Som i helgen tex joggade jag med vovven för att träna upp hennes kondition och trötta ut henne. Gick faktiskt ganska bra. Bra farthållare och roligt med lite sällskap att fokusera på. På så sätt vill jag få in joggingen igen, som en rolig grej då o då och få springa av mig, gärna i skogsmiljö.
Fortfarande fokus dock på tung styrketräning och det är väldigt roligt! Har haft en period med bara marklyft och knäböj, samt axlar. Lite handstans emellanåt såklart. Det jag tycker är roligast och bygger upp kroppen som jag vill. Älskar känslan av att kunna ta i med kroppen och känna mig stark.
 
Det är lite krig med hjärnan i och med att kroppen skiftar sådant i form och storlek. Det är lätt att vilja gå tillbaka till mer destruktiva metoder för att "komma tillbaka" till där man var förr, tex cirkustiden. Men det var ju inte sunt. Jag vet ju det. Det är inte bra att ha gamla idealbilder kvar i huvudet. 
frusen Maria i ett hus med 16 grader. var inte beredd på morgonens minusgrader.
 
Försöker ta en del i taget för att eliminera stresspåslaget - minska kaffe (1 kopp istället för 2-3, är en början), meditera (går upp och ned), träna tungt (går bättre), sova ordentligt (svårt att styra men periodvis går det bättre), vila från plugget (går inte jättebra men jag har oftast söndagarna nästan helt fria). 
Dags att köpa koffeinfritt kaffe igen för att göra en smidigare övergång till att sluta, eller iaf endast dricka kaffe vid undantag. Koffeinfritt är inte fritt från koffein, det är bara lite mindre så det är inte optimalt men kan fungera som substitut. 
Minimera inre stress är ett evigt pågående arbete och det är lätt att stressa upp sig över stressen vilket såklart inte hjälper. Att jobba med sig själv är på samma gång frustrerande som det är motiverande. Mycket kan man göra själv och att ha långvariga projekt är intressant och roligt.
 
På tal om skola så är det dags att ta sig iväg till bussen snart och till seminarie.