Min första uppgift från hypnoanalysen-
 
 
En tidslinje med händelser ur mitt (långa..) liv, som möjligen påverkat mig, positivt som negativt. Kortfattat som vi sen ska gå genom och prata om. Ger ju även henne en sammanfattning över mitt "innehåll". Tidigare har jag blivit stressad över uppgifter och vill vara en "bra klient", eftersom prestationsångest och dåligt självförtroende sitter djupt rotat, men jag känner mig lugnare nu. Det är även en nyttig övning att öppna upp gammalt skit och våga möta det för att sen kunna bearbeta det. Har inte skrivit än men skrivit ner anteckningar i mobilen över det jag kommer på.
 
Min första session var som sagt i måndags, och nästa är om två veckor pga inte råd med oftare. Jag kan inte säga att det var behagligt, såklart, men känslan var samtidigt så himla befriande. Det var ju en blandning av nervositet, mycket tryck under ytan som inte ventileras på år eller nånsin. Liksom vart börjar man? Jag har så mycket jag vill skriva om det här men det får bli när jag känner för det. Jag har inte mycket energi till övers för tillfället.
 
Kort skrivet så kände jag mig för en gång skull trygg. Som jag aldrig har gjort inom vården.
Ingen som ifrågasatte mig (hur kan man ifrågasätta någons upplevelser?
Ingen som la arbetet på mig att uppställa en behandlingsplan (vem är det som är utbildad egentligen - jag eller hen som jobbar inom vården??)
Ingen som försatte mig i försvarsställning.
Ingen som rynkade ögonbrynen och suckade för att jag inte har vetat i vilken ände jag ska börja berätta. 
osv.
 
Så trygg. Lugn efteråt.
Ser fram mot nästa gång. Har aldrig hänt förut.
 
psykisk ohälsa,

Kommentera

Publiceras ej