Wie ny månad! Har inte haft behov av att skriva av mig sen förra veckan. Har gått med allt i huvudet istället. Nej men allt fungerar ju inte att ventilera. 
 
I fredags skrev jag innan mitt psykologbesök. Orkade inte skriva efteråt, av naturliga skäl. Man blir så jäkla urladdad. Men kortfattat - det gick bra! Halva tiden ungefär gick åt att andas och inte försöka gråta allt för mycket. Allt det där en tänker på innan och förbereder blir inte lika bra "live". Just därför har jag inte gått tidigare, jag vet hur mycket jag gråter och hur laddade ämnena är. Hur ledsen en är inombords. Men hen jag gick till var så bra! Så bra, så bra. Jag kände mig trygg och att hen faktiskt lyssnade på mig. Det gjorde allt.
 
Första träffen fungerar som en översikt och i slutet fick jag även fylla i papper med frågor för att värdera (?) graden av ångest och depression. Sen sattes jag på en väntelista, då det inte finns lediga tider, så får jag vänta och se när jag blir kallad nästa gång. För jag sa ja till det. Det kanske fungerar den här gången.
 
 
 
Promenerade hem på relativt lätta ben, i solsken och med radio i öronen för att dra igång energin igen. Hemma strax innan 10, käkade frukost, försökte powernapa men gav upp. Vi skulle iväg halv tolv för det var även begravning i fredags vilket då blev en heldag. Så trött Maria på fredagskvällen.
 
Annars då? Lördagen gick åt att tatuera klart armen, 4 timmar svischade iväg. Hem och vände en timme för att sen åka iväg på 25-årsfest och lördagen försvann i ett jehuj.
 
På söndagen vaknade vi hos Tomas familj, som bodde nära den fest vi var på, med en samling av hela hans familj med syskon och syskonbarn. Mysigt! 
 
Denna vecka har inneburit mer plugg eftersom fre, lör och halva söndagen föll bort. Bara tre veckor kvar till första salstentan och dessutom ska filosofintentan in nästa vecka. Skönt att snart kunna pricka av ämnen igen. 
 
Samtidigt har det varit nyttigt att ta paus från studierna. Jag gör aldrig det, oavsett dag. Men jag behöver det. Att det har gått så himla bra för mig hittills i allt är för att jag sitter konstant. Men man behöver ju ett liv också! Så jag försöker väva in det i den mån jag kan och orkar. Nu ska jag sluta ranta. Iväg på heldag i skolan med föreläsning 10-12, 13-15 och info om ett mentorsprojekt 15-16/17. 
 
 
psykisk ohälsa,

Kommentera

Publiceras ej